Jag hängde med bra uppför den tredje och tuffaste stigningen – Mount Sufferlandria. Tyvärr straffade sig hårdkörningen igår och jag kunde inte gå med i rycken på den sista klättringen. Jag fick köra upp i egen jämn fart och lyckades minimera förlorad tid. I morgon väntar ett kort GP-lopp. Jag tror inte att jag satsar på seger, utan nöjer mig med att gå i mål med klungan.
Idag gick första etappen av Tour of Sufferlandria. Etappen blev nästan lite av en prolog, eller egentligen ett kortare tempolopp på 20 min. Jag hade sjukt bra moral och kunde ta ut mig till det yttersta. Kanske var det lite korkat eftersom det är åtta etapper krav. De senaste veckornas träning har gett bra resultat och som ett brev på posten kom detta från TrainingPeaks:
I morgon väntar den första bergsetappen med fyra stigningar. Undrar om jag ska satsa på den prickiga bergatröjan i år?
PS / Du har väl inte missat inbjudan till Stävie trail – ett terränglopp till förmån för diabetesdrabbade barn den 9 mars / DS
Vi har bott i Kävlinge i snart tretton år. År efter år har vi klagat på att det endast finns åkermark att springa på. Undantaget en liten slinga i en talldunge på dryga kilometern. Som från ingenstans dyker värsta terränglöpningsområdet upp. Löpturerna dit blir fler och fler och i takt med att nya stigar upptäcks väcks tanken om ett terränglopp i Furulund. Det är därför som jag och Anna med stor ära presenterar den första upplagan av Stävie trail. Söndagen den 9 mars kl 10:00 går starten för det sensationella loppet. Antingen tar du dig runt ett varv och nöjer dig med 6,5 km, eller så dubblar du.
Loppet arrangeras till förmån för diabetesdrabbade barn i Afrika. På Haute Route Alps i sommar ska jag cykla över 19 bergstoppar tillsammans med Team Type 1 (TT1), en välgörenhetsorganisation med fokus på diabetes och med en stark koppling till cykelsporten. TT1 vill samla in € 500 000 i år och Stävie trail är ett av alla initiativ för att uppnå detta. Tillsammans kan gör vi skillnad! Jag ser fram emot just din anmälan!
Trainern går varm nu. Jag håller på med lite experimenterande inför sommarens alpcykling och då tycker jag att trainern är det bästa berg som jag har här runt omkring. Visst skulle det fungera med motvind, men jag vill ha den konstanta belastning som en klättring uppför exempelvis Alpe d’Huez (13,2 km, 8,1 %) innebär. Därför blir det distanspass på trainern.
Det ultimata träningspasset inför Haute Route är, enligt tidigare deltagare, 3 x 60 min klättring med 30 min återhämtning mellan bergen. Idag prövade jag på passet för första gången, med undantaget att jag struntade i det sista berget. Jag valde att köra på 85 % av FTP, något som jag visserligen klarade av, men är tveksam till om jag kan upprepa i sju dagar. Det får bli mer experimenterande framöver…
Då var det dags igen. Den andra upplagan Tour of Sufferlandria startar på lördag och bjuder på elva fina etapper under nio dagar. Totalt 12 h högintensiv träning ska förhoppningsvis ge formen en bra skjuts framåt. Inför årets upplaga har tävlingsledningen bestämt sig för att benen ska få svida ännu mer. Så här ser upplägget ut:
Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot en dryg vecka på trainern. Jag misstänker att etapp 2 kommer sätta ordentliga spår och att etapp 7 & 8 blir tourens största utmaning. Mest av allt ser jag framemot känslan av att kroppen orkar betydligt mer än vad tror. Något som är bra att ha med sig till Haute Route Alps i sommar.
Träningsprogrammet mot nästa nivå kräver ordentligt med pannben när vädret gör det svårt att cykla stenhårda femtimmarspass utomhus. Igår slog jag nytt personbästa på trainern när jag efter 271 min klarat av spurter, VO2max-intervaller, tröskelintervaller och en hög med kantvindsattacker. De kommande träningsveckorna kommer att svida i benen. Om en vecka drar årets upplaga av Tour of Sufferlandria igång. Nio dagar, elva etapper. Sist förvånades jag över hur kroppen anpassade sig till ansträngningen och att det faktiskt gick att avsluta starkt. I år hoppas jag så klart på samma sak och att min tröskeleffekten tar ett ordentligt kliv uppåt, precis som förra året!
Tog en titt i IndTA nyss och hittade lite tävlingar för 2014. Säsongspremiär i seniorklass blir det på Örestadsloppet den 27 april och säsongsavslutning blir det på Skånes 2-dagars den 13-14 september. Vad som händer däremellan är fortfarande ganska oklart…
I Moskvas tunnelbana går det nu att betala med knäböj. En biljett för 30 knäböj är sjukt smart och borde ge en fin folkhälsoboost. För drygt 1300 knäböj kan du skippa månadskortet. Helt klart prisvärt!
Ömma ben. Regn ute. Inte sugen på orienteringstävling. Vill mest av allt ha massage och ligga raklång i soffan!
Jag har lätt för att fördjupa mig i detaljer kring träningsplanering som kanske inte är helt och hållet nödvändigt för den nivå som jag befinner mig på. Fast, jag tycker det är spännande och roligt så jag gör det ändå. Figuren ovan visar den prognoserade träningsbelastning som jag kommer uppnå efter projekt ”åkstyrka”. Nyckelbegrepp i sammanhanget är:
Just nu har jag inget som helst intresse att vara i form och jag får gärna ha perioder med ordentligt med minus på TSB-kontot. Eftersom jag lägger in återhämtningsveckor med c:a halva träningsdosen var fjärde vecka får kroppen en chans att komma ikapp och bygga sig starkare. Om du klickar på figuren och gör den lite större så bjuder jag på en liten förklaring till hur den ska tolkas. Min ambition är att CTL ska utvecklas upp mot ett värde som motsvarar 100 TSS/dag när jag kommer in i februari. Undrar du något så kommentera gärna. Det går också att läsa vad Hunter Allen skriver om det hela.