Jag och min TRX

Jag har fortfarande en dryg månad kvar av säsongen 2012 som avslutas i och med NY marathon. Tills dess löptränar jag ganska strukturerat, men den övriga träningen låter jag bli att planera i detalj. Funktionell styrketräning för mage och rygg vill jag dock prioritera och igår var det dags för en omgång i garaget igen. Efter förra veckan höll sig träningsvärken kvar i fem dagar. Denna gång tycker jag det räcker med tre… Utan speglar är det svårt att se hur det står till med tekniken så jag bestämde mig för att filma passet. Det är med skräckblandad förtjusning som jag presenterar min video!

PS / Hur många cyklar syns i video? / DS

Phillipe Gilbert!

Jag har diggat Phillipe Gilbert ett bra tag. Som relativt ny i cykelfan inspireras jag av hans attackvilliga cykling. Jag tror tom att det var Gilbert som fick mig att googla på ord som “panache”. Jag vill kunna cykla som Phillipe. Jag vill kunna bomba på uppför en backe så att ingen annan kan följa med mig. Ge mig sedan tillräcklig åkstyrka så att jag kan hålla hela vägen till mål. Men, än så länge är jag och Phillipe inte speciellt lika, förutom att vi båda är 179 cm långa. Vissa säger att den regnbågsfärgade tröjan bär på en förbannelse, Fast det var innan Cadel Evans tog den i Mendriso. Evans, Hushovd och Cavendish har alla kunnat leverera i världmästartröjan och jag hoppas att Phillipe också gör den stolt.


Attacken uppför Kauberg på det tionde varvet var grym och varade nästan 50 s. Kolobnev orkar “följa” i dryga 30 s, men får sätta sig ner och se belgiaren glida iväg.
Phillipe var överlägsen, men jag glädjs också med Norge och Edvald Boasson Hagens silver. Kessiakoffs 15:e plats är också riktigt kul!

Man vet aldrig förrän efteråt…

I morgon ska det cyklas Öresund runt tillsammans med Klubben Cyklisten. Hyggecykling i grupp har utlovats, undantaget ett avbrott vid Glumslövs backar då årets bergakung skall koras. Både DMI och SMHI lovar riktigt skitväder:

helsingor-väder

Eftersom jag är så fantastiskt sugen på att cykla och få en fin avslutning på cykelsäsongen 2012 så kommer jag inte titta på fler väderprognoser inför morgondagen. Kl. 08:00 samlas alla hugade Kävlingedeltagare på ICA för färd mot Statoil i Bjärred där vi ansluter till klungan som utgått från Malmö. Inte förrän i morgon vet jag om det var värt att gå ut!

Igång med styrketräningen – igen!

I förra veckan var det Christers lada som gällde. Denna vecka får det egna garaget duga som lada för dagens styrkepass med ett gäng TRX-övningar. Jag och Anna byggde en TRX tidigare i somras, men den har inte använts allt för flitigt. Tycker dock att redskapet är genialt i hur bålen aktiveras i de flesta övningar.
image    image

Annars är jag är ganska kluven till styrketräning. Inte när det handlar om bålstabilitet och lite allmän styrka för överkroppen, utan till alla de timmar som jag tillbringade på gymmet förra vintern med tunga vikter. Hur jag lägger upp det i år vet jag inte än och jag lär återkomma i ämnet.

Jag springer för att överleva!

101107_115738 new york city marathon 2010

Löpning är inte min starkaste gren. En gång, i urminnestider, var jag ung och snabb. Milen fixade jag på 36:10 och Lidingöloppet på 2:11. Men, nu för tiden ser det helt annorlunda ut. Cyklingen ger massor när det gäller min kropps fysiska förmåga, men benen är fantastiskt dåliga på att springa. Om 47 dagar är det New York Marathon och om 48 dagar förväntas jag kunna bidra aktivt när frun ska shoppa loss. Efter Stockholm Marathon gick det sådär. Kroppen gjorde ont, nästan överallt. Så nu måste jag ändra taktik. Därför löptränar jag nu för att överleva, inte 42,2 km löpning, utan shoppingen som kommer efter!

Fulträna dig stark!

Nu har snacket om vinterträning, testcyklar, gym och annat skoj kommit igång på allvar bland cyklisterna. En del ordnar med crossen, andra förbereder sig för snön och själv vet jag inte riktigt vad jag ska hitta på. Nu har jag visserligen ett marathon om knappa två månader att se fram emot så än så länge är det ingen kris. Förra året satsade jag hårt på den tunga styrketräningen, men jag är inte helt säker på att det är rätt för mig. När jag i förra veckan hörde talas om Christers Caveman-träning i Höllviken väcktes min nyfikenhet.
img_5180
Malin, jag, Christer, Andreas och frun efter den finfina fulträningen.

Fulträning innebär per definition smuts, svett, frustande vrede och oftast total utmattning. Illamående är inte ovanligt, men glädjen och tillfredsställelsen finns alltid där. Och nog tusan bjuder Christers lada på prima fulträning. Vad sägs om att slå med slägga, välta traktordäck, bära stockar på raka armar, svinga tross, skaka rep och krypa i bildäck!?! Klart värt ett besök och Christer har inte ens vett att ta betalt för första tillfället.

Malmö Velo Classic – i blåsväder

Att Skåne är platt är det inte många som vill kännas vid efter lördagens Malmö Velo Classic. Kläggerödsbacken i motvind känns! Men, i jämförelse med Slimmingebacken där hela tätklungan gick på rött var dagens andra stigning över Romeleåsen ganska behaglig.
IMG_2921
Det var just i Slimminge som den stora gallringen skedde. Om det fanns 50 personer i klungan innan backen så var det inte fler än 20 kvar när vi nått toppen.  Jag själv passerade backkrönet som 10:a, men av någon anledning började jag hyperventilera och var i ordentlig kris. Som tur var kom nedförsbacken och i +80 km/h var jag i kapp tätklungan innan Blentarp. Två personer befann sig då i utbrytning, men de blev inhämtade igen och den hårda vinden gjorde alla andra försök att gå loss misslyckade. Vi var väl samlade med 1 km kvar till mål då den första allvarliga attacken kom och fältet sprack av. Jag kom in i kyrkbacken bland de främsta och såg  Mumie-Jocke gå mot en klar seger. Spurt är inte min bästa disciplin, men en sjätte plats blev det till slut.

Så här i efterhand har de snackats en del om att tävlingen är ett svartlopp och de tävlingscyklister som var med i detta osanktionerade lopp kan straffas med både böter och indragen licens.  Att Malmö Velo Classic är en tävling som lockar ett stort antal cyklister, med och utan tävlingslicens är något som är bra och viktigt för sporten. Att arrangören väljer att genomföra loppet utan att ha den sanktion som krävs är dock förvånande. Samtidigt tycker jag att arrangemanget genomfördes på ett tryggt och säkert sätt med många motorcyklar och bra flaggvakter vilka höll ordning på alla de korsningar som vi passerade. Jag tycker också att regler ska följas och under avsnittet om “förbjudna tävlingar” (pkt. 1.2.019) i de tävlingsregler som jag accepterat i och med mitt licensinnehav står det att en licensinnehavare får ej delta i tävling som ej finns upptagen på nationella, kontinent- eller världsprogrammet eller som ej är kända av nationsförbund, världsdelsorganisation eller UCI. Straffet för mig som licensinnehavare är en månads avstängning (passar bra nu när säsongen är slut) och böter på 50-100 schweiziska franc, c:a 350-700 kr.

Men, om vi lyfter blicken lite högre kanske det tål att tänkas på vilket det egentliga problemet är här. Nog tusan är det allvarligt att arrangera en tävling med plats för 800 personer utan att ha koll på de bestämmelser som gäller, framförallt i form av säkerhet och ansvar. Förra året var det mycket snack om Cykelförbundets nya regler för motionslopp och det är här som debatten borde fortsätta – i cykelsportens intresse. En sak som slog mig under loppet är det finns fantastiskt många starka cyklister i motionsloppen som aldrig deltar i “riktiga” cykeltävlingar.  Vad kul det hade varit med stora startfält där. Fast då behövs nog en annan form av klassindelning än sport, senior och elit. Läge för ändring till mer nivåindelade klasser!

Bilderna är lånade av Cyclesport.se.

Läget just nu…

GOPR1308
På rekrunda inför lördagens Malmö Velo Classic.

På lördag går motionsloppet Malmö Velo Classic med 800 startande. I ursprungsplanen hade jag tänkt köra loppet som ett sista långt och hårt pass för att få fin form till Skånes 2-dagars. Men då den tävlingen blev inställd blir Velo Classic som får avsluta cykelsäsongen 2012. Träningen har gått bra de senaste veckorna och om man bortser från att jag fick stryk av pojkar 13-14 på förra veckans alliansmästerskap är självförtroendet på topp. Jag har inte samma form som i slutet av maj, men några veckors ordentlig träning har i alla fall satt fart på kroppen. Fast jag är tveksam om förra helgens kombinerade cykel- och springläger var en så bra idé. Benen har känts som mos efter långlöpning på stigar kombinerat med tävlingslik cykling i trakterna kring Brösarp. Och andra sidan är det som balsam för själen att få en helg med likasinnade (?) och fysisk aktivitet.

191163_10151384880128056_1686500095_o
Fantastiskt fin löpning på stigar längs Verkaån mot havet. Efter 23 km nådde jag min taktiskt parkerade bil. De andra fortsatte ytterligare en dryg mil. Foto: Daniel Erman.

Idag var jag i alla fall tvungen att testa benen uppför backen i Slimminge och Kläggeröd. Romeleåsen är väl en av få åsar som har åkermark på toppen och vinden är inte att leka med där. Kläggerödsbacken i motvind var hyfsat anstängande och jag vet inte om jag ska köra med min “vanliga” tävlingsutväxling på 11-21, eller fega med 11-25.  Oavsett jag ser fram emot lördagens lopp. Förra året blev det hårdkörning först vid Skabersjö och med tanke på att det är 50 km motvind “hem” efter åsen så tror jag det kommer hålla ihop ganska länge i år också.