New York – äntligen!

20121028_101610

Det har varit osäkert in i det sista. Annas förkylning (?) som slutade i akut bronkit har varit envis och det är först nu som vi verkligen har bestämt oss för att åka. Vad jag trodde skulle bli en ganska bra uppladdning inför årets andra marathonlopp blev i stället en orolig och omotiverad tid av “ad hoc” träning där besvikelsen över att vi troligen skulle bli tvungna att ställa in en resa som vi planerat sedan 2010 präglat det mesta. Att springa NYC marathon är inget man gör hur lätt som helst. Antingen är man sjukt snabb (under 2:50 på marathon) eller så betalar man mycket pengar och väntar på sin tur. För min del gäller det sistnämnda och ställer vi in 2012 är det två år till nästa chans. Men, Anna är inte den som ger upp allt för lätt och på torsdag sätter vi oss på flyget. Om inte Sandy sätter käppar i hjulen!

Bekännelsernas tid är här!

Opsal-dope-kills_design

Ingen kan ha missat anklagelserna mot Lance Armstrong och de utredningar om hans eventuella användning av doping under tiden som aktiv cyklist. USADA har idag presenterat en sammanfattning (202 sidor) över bevisen mot Armstrong och samtidigt har flera cyklister, aktiva och “pensionerade” publicerat sina bekännelser. Alla skriver de, likt David Millar i “Racing through the dark” om hur de som unga och talangfulla cyklister mötte en verklighet i proffsklungan som var allt annat än vacker. Naturligtvis kunde de alla välja att inte dopa sig, men ville de stanna kvar i sporten på den högsta nivån tror jag inte att de hade något alternativ.

Jag tänkte inte bli långrandig om doping och kan inte önska annat än fler bekännelser och ökad sjukdomsinsikt. För cykelsporten var ordentligt sjuk kring milleniumskiftet och åren därefter. BikePure twittrar “We feel today’s news doesn’t reflect where the sport is today regards doping, although it does urgently require new leadership at the top” och jag håller med. Sporten är ingalunda helt återställd, men har kommit en bra bit på vägen. Omertan är bruten, och det kan bara föra gott med sig! Troligtvis behöver också ett och annat huvud falla i UCI-toppen.

Phillipe Gilbert!

Jag har diggat Phillipe Gilbert ett bra tag. Som relativt ny i cykelfan inspireras jag av hans attackvilliga cykling. Jag tror tom att det var Gilbert som fick mig att googla på ord som “panache”. Jag vill kunna cykla som Phillipe. Jag vill kunna bomba på uppför en backe så att ingen annan kan följa med mig. Ge mig sedan tillräcklig åkstyrka så att jag kan hålla hela vägen till mål. Men, än så länge är jag och Phillipe inte speciellt lika, förutom att vi båda är 179 cm långa. Vissa säger att den regnbågsfärgade tröjan bär på en förbannelse, Fast det var innan Cadel Evans tog den i Mendriso. Evans, Hushovd och Cavendish har alla kunnat leverera i världmästartröjan och jag hoppas att Phillipe också gör den stolt.


Attacken uppför Kauberg på det tionde varvet var grym och varade nästan 50 s. Kolobnev orkar “följa” i dryga 30 s, men får sätta sig ner och se belgiaren glida iväg.
Phillipe var överlägsen, men jag glädjs också med Norge och Edvald Boasson Hagens silver. Kessiakoffs 15:e plats är också riktigt kul!

Man vet aldrig förrän efteråt…

I morgon ska det cyklas Öresund runt tillsammans med Klubben Cyklisten. Hyggecykling i grupp har utlovats, undantaget ett avbrott vid Glumslövs backar då årets bergakung skall koras. Både DMI och SMHI lovar riktigt skitväder:

helsingor-väder

Eftersom jag är så fantastiskt sugen på att cykla och få en fin avslutning på cykelsäsongen 2012 så kommer jag inte titta på fler väderprognoser inför morgondagen. Kl. 08:00 samlas alla hugade Kävlingedeltagare på ICA för färd mot Statoil i Bjärred där vi ansluter till klungan som utgått från Malmö. Inte förrän i morgon vet jag om det var värt att gå ut!

Läget just nu…

GOPR1308
På rekrunda inför lördagens Malmö Velo Classic.

På lördag går motionsloppet Malmö Velo Classic med 800 startande. I ursprungsplanen hade jag tänkt köra loppet som ett sista långt och hårt pass för att få fin form till Skånes 2-dagars. Men då den tävlingen blev inställd blir Velo Classic som får avsluta cykelsäsongen 2012. Träningen har gått bra de senaste veckorna och om man bortser från att jag fick stryk av pojkar 13-14 på förra veckans alliansmästerskap är självförtroendet på topp. Jag har inte samma form som i slutet av maj, men några veckors ordentlig träning har i alla fall satt fart på kroppen. Fast jag är tveksam om förra helgens kombinerade cykel- och springläger var en så bra idé. Benen har känts som mos efter långlöpning på stigar kombinerat med tävlingslik cykling i trakterna kring Brösarp. Och andra sidan är det som balsam för själen att få en helg med likasinnade (?) och fysisk aktivitet.

191163_10151384880128056_1686500095_o
Fantastiskt fin löpning på stigar längs Verkaån mot havet. Efter 23 km nådde jag min taktiskt parkerade bil. De andra fortsatte ytterligare en dryg mil. Foto: Daniel Erman.

Idag var jag i alla fall tvungen att testa benen uppför backen i Slimminge och Kläggeröd. Romeleåsen är väl en av få åsar som har åkermark på toppen och vinden är inte att leka med där. Kläggerödsbacken i motvind var hyfsat anstängande och jag vet inte om jag ska köra med min “vanliga” tävlingsutväxling på 11-21, eller fega med 11-25.  Oavsett jag ser fram emot lördagens lopp. Förra året blev det hårdkörning först vid Skabersjö och med tanke på att det är 50 km motvind “hem” efter åsen så tror jag det kommer hålla ihop ganska länge i år också.

Ett sista ryck!

Igår planerade jag för en ny träningsperiod som skulle få mig i hyfsad form till cykelsäsongens sista tävling – FK Trampens “Skånes 2 dagars”. Jag tänker genomlida tempoloppet på 30 km enbart för att kunna agera hjälpryttare till tempostarke klubbkompisen Eiring på linjeloppet. Det handlar om tre veckor av strukturerad träning, en träningshelg, Malmö Velo Classics mm. Jag gillar att planera träning, men det har varit lite si och så med motivationen att träna hårt under sommaren. Med fyra veckor kvar till tävling kom inspirationen tillbaka och jag smygstartade i lördags med ett långt och hårt pass från Båstad till Kävlinge via både Truedsfällan och Lotta på Åsen. Truedsfällan var en ny bekantskap för mig och 39-21 var inte riktigt helt rätt utväxling, om man inte vill köra styrkeintervaller i 40 rpm dvs.

3876724157_4c61fdb2a0_b
Idag avverkades Sundsviksbacken (vid Glumslöv). 8 ggr…

Men, helt plötsligt nås jag av beskedet att FK Trampen tvingas ställa in Skånes 2-dagars. Länsstyrelsen i Skåne län ger inte tillstånd för arrangemanget. Skittrist och uselt, inte av FK Trampen utan av den och de myndigheter som gång på gång försvårar för oss att glädjas och kämpa i vår sport.  Känns lite olönt att köra tisdagens och onsdagens intervallpass nu.

Vad ska jag med en formtopp till när det inte finns någon tävling!?!

Hur mår kropp och cykel?

Playitas 2012
Tävlingscykeln rastas på Fuerteventura, vintern 2012. Foto: Johan Jaxell.

Efter att lämnat DNS på gårdagens GP-lopp på Sturup Raceway tog jag tillfället i akt att dels se över cykeln efter kraschen och dels känna efter hur den egna kroppen mår efter fadäsen på Cykelvasan.  Cykeln behövde ett nytt växelöra, vilket jag som tur var hade i lager. Sedan behöver båda hjulen riktas om, vilket inte är någon favoritsysselsättning. För en dryg månad sedan skulle jag serva mina tävlingshjul (Speedsession 50 från Revolver Racing) och fyllde hela kassettbodyn med fett, vilket var helt fel. Några droppar mineralolja ska det vara och jag tror det går fortare för mig att fixa till detta, än att rikta om två hjul. Att tävlingshjulen dessutom är ett bättre val på morgondagens allianstempo är ett extra plus.

En kortare runda med fartlek i hyfsad intensitet gav svar på kroppens status. Cyklistens viktigaste muskel – framsida lår – fungerar alldeles utmärkt. Förutom lite smärta i axeln och vänster tumme är det bara såren som stramar. Dessa ska dock behandlas med Aloe vera gel, efter tips av erfarne Andreas Arvidsson. Ingen DNS i morgon!

Laddar för helgen

IMG_1426

Om några dagar drar Tour de France igång i belgiska Leige och jag laddar upp med Cyklisten av Tim Krabbé. Boken är fylld av insikt om cykelsporten. Vad sägs om “Cykling innebär att först äta motståndarens tallrik ren och inte förrän därefter börja äta från sin egen” eller kommentaren “Tror säkert att en cykeltävling innebär att cykla fort” om en åskådare som ropar “Fortare!”

Men det är inte bara i Liege som det ska cyklas fort i helgen. För egen del blir Vincoloppet på söndag och det utlovas regn och kantvind i vanlig ordning. Det ska bli kul att tävla igen, även om jag just nu är inne i någon form av uppbyggnadsperiod efter min post-marathonsvacka. Jag kryddar veckan med diverse intervaller och hoppas att vara någorlunda på hugget på söndag. Förra året hängde jag med i två av sex varv. Det borde jag kunna slå!