Kävlingetrampen 2013

Det ryktades om nytt deltagarrekord och fler än 600 cyklister som samlades i Furulund på lördagsmorgonen för att ta sig an Kävlingetrampen. Ville man cykla fort så var det start kl 08. Och fort gick det! Redan när vi lämnade Kävlinge för att ta 108:an norrut började det bli besvärligt för en del. Kantvind och hög fart i kombination med viss ovana att cykla fort i grupp gjorde vår klunga ryckig och nervös. Vi försökte få till ett hyfsat fint lagtempo, men det var först efter Torrlösa när vi var 10-12 cyklister kvar längst fram som detta började fungera bra och efter Röstånga tyckte jag till och med att det gick riktigt bra.

Någon mil senare efter Stockamöllan var vi åtta kvar som samarbetade bra. Sjöboeliten hade tre representanter längst fram och jag imponerades särskilt av Marcus Carlssons slätdrag. Han borde vara livsfarlig på hyfsat platta tempobanor. Vi var dessutom Patrik H och Anders W från CykelCity, Rose från FK Trampen och Roger B från Vinco. Ett starkt gäng som nådde Furulund 1:52 efter start, vilket gav ett snitt på 41 km/h. Sammanfattningsvis var första halvtimmen ordentligt jobbig och träningseffekten god. Bäst av allt var trots allt snacket efter målgång. Riktigt många kända ansikten på plats, fin fika och underbart sommarväder.

Björnekullatrampen

375716_179468572216245_40102248_n

På nationaldagen cyklas det på många håll i landet och inte minst i runt Söderåsen där Åstorps CK traditionsenligt arrangerar motionsloppet Björnekullatrampen. En tjänsteresa har hållit mig borta från cykeln sedan GP-loppet på Sturup Raceway och därför tyckte jag att det lät som en fin idé när klubbens elitlag Refero Elite Cycling Team – Åstorps CK bjöd in till snabbrunda – 120 km med ett utlovat snitt på 40 km/h. Jag såg framemot att få cykla fort utan tokryck.

Vi var c:a 10 st som drog iväg i samlad grupp och farten skruvades upp på en gång. Petter Perssons förningar i motluten var inte att leka med, inte heller gästspelaren Christian Bertilssons slätdrag. Jag var tvungen att fråga Petter hur han graderade sin ansträngning och fick till svar att det var ”strax över distansfart”. Elitarna kör distans och vi andra ligger på ljusrött mest hela tiden. Inte konstigt att jag flög av som en vante på Örestadsloppet när jag ofrivilligt tävlade tillsammans med elitåkare. Mot slutet var många av oss dödliga ganska krokiga och våra förningar blev kortare och kortare. Väl framme i mål med ett snitt på 39,7 km/h bjöds det på kaffe och fantastiska hembakade bullar. Nästa punkt på programmet är Husiesvängen och då hoppas jag återigen på hög jämn fart!