Förändringens vindar blåser kring mig. Jag borde agerat tidigare, men envishet och målmedvetenhet trodde att genomklappningen efter tre månader på trainern i garaget berodde på svaghet och inget annat. Efter ytterligare en svacka började jag på allvar fundera på hur det egentligen står till. Våren och den första delen av sommaren har inte varit sig lik. Vanligtvis har jag lyxen att som egenföretagare kunna planera mina veckor relativt fritt. Det är inte ofta jag behöver kompromissa allt för mycket. Men, en något förändrad arbetssituation med fler resor ruckade på balansen och tvingade mig att välja bort och prioritera om. På det personliga planet har de senaste veckorna varit en känslomässiga berg- och dalbana då min äldsta dotter nyss flyttat till USA för att gå ett år på highschool.

I min målmedvetna, fokuserade och strikta träning har jag någonstans på vägen tappat bort det som är kul och glädjefyllt. Jag har allt för många gånger valt att köra mina planerade intervaller i stället för att hänga med ut på andra cykelrundor. Genom stenhård fokusering på cykling har jag också valt bort andra uthållighetsidrotter som jag tycker om. Jag vill springa mer, orientera, simma, köra triathlon, swimrun, mountainbike mm. Både Kustjagaren i Karlskrona och Malmö triathlon gav mig insikt och gjorde mig glad. Med undantag för allianstävlingarna avslutar jag tävlingssäsongen till helgen med tempo- och linjelopp i Värnamo. Jag skrotar plan B. Jag har också valt att avsluta mitt samarbetet med min tränare. I övrigt har jag inte så många planer och det är precis vad jag behöver just nu…