Om 200 dagar…

Pyrenees 2014 General Map

Om 200 dagar står jag på startlinjen i Geneve redo för att cykla upp och ner för 19 berg innan jag kommer fram till Nice sju dagar senare. Sju etapper, 911 km och 21 000 höjdmeter:

  • Etapp 1, söndagen 24/8: Geneve – Megève (130 km, +3100 m)
  • Etapp 2, måndagen 25/8: Megève – Courchevel (130 km, +3900 m)
  • Etapp 3, tisdagen 26/8: Courchevel – Alpe d’Huez (137 km, +4600 m)
  • Etapp 4, onsdagen 27/8: Bourg d’Oisans – Alpe d’Huez (15 km, +1100 m)
  • Etapp 5, torsdagen 28/8: Bourg d’Oisans – Digne-les-Bains (188 km, +2900 m)
  • Etapp 6, fredagen 29/8: Digne-les-Bains – Mont Ventoux (159 km, +2800 m)
  • Etapp 7, lördagen 30/8: Digne-les-Bains – Nice (153 km, +2350 m)

Ärligt talat blir jag knäsvag varje gång jag tänker på de nitton bergen. Samtidigt blir jag också otroligt motiverad och förväntansfull. Legendariska berg som Alpe d’Huez, Colombière, Madeleine och Mont Ventoux talar för sig själva och det ska bli fantastiskt att få uppleva dem på riktigt.

PS / Du har väl inte missat inbjudan till Stävie trail – ett terränglopp till förmån för diabetesdrabbade barn den 9 mars / DS

Cyklat över två berg

alpe-d-huez-signpost-1_6499

Trainern går varm nu. Jag håller på med lite experimenterande inför sommarens alpcykling och då tycker jag att trainern är det bästa berg som jag har här runt omkring. Visst skulle det fungera med motvind, men jag vill ha den konstanta belastning som en klättring uppför exempelvis Alpe d’Huez (13,2 km, 8,1 %) innebär. Därför blir det distanspass på trainern.

Det ultimata träningspasset inför Haute Route är, enligt tidigare deltagare, 3 x 60 min klättring med 30 min återhämtning mellan bergen. Idag prövade jag på passet för första gången, med undantaget att jag struntade i det sista berget. Jag valde att köra på 85 % av FTP, något som jag visserligen klarade av, men är tveksam till om jag kan upprepa i sju dagar. Det får bli mer experimenterande framöver…

Hur många backar går det på ett berg?

Jag började fundera på att cykla i alperna någon gång i våras. Kanske var det efter Copenhagen Gran Fondo där jag kvalificerade mig till en plats i finalen som går i italienska Trento och där bansträckning bjuder på tre berg. Ett vanligt berg ger sisådär 1500 höjdmeter och ganska snabbt konstaterade jag att det motsvarar c:a 13 gånger upp för Lotta på Åsen. Lotta bjuder på 125 höjdmeter och har en längd på 1,7 km, vilket ger en snittlutning på drygt 7 %. De franska alperna bjuder på ungefär samma lutning, fast är så klart av helt annan längd. Fast Lotta duger till mycket. Jag var nyfiken på att se hur hjulval och vikt påverkade både klättring och nerfart. Jag var också tvungen att se om min lättaste utväxling (39/28) var tillräckligt lätt för att ta sig upp utan allt för stor ansträngning. Anna, som inte bryr sig speciellt mycket om det tekniska, tyckte att det lät som en kul utmaning och hängde på.

Det hela slutande med 15 gånger uppför backen och 1900 höjdmeter. Jag hann med två bonusturer medan Anna höll sig till den ursprungliga planen. Det tog knappt 7 min uppför och drygt 2 min nerför och vi tog en paus efter hälften för hjulbyte och lite mellanmål. Själva cyklingen flöt på fint. Utväxlingen (39/28) gjorde att benen fick spinna på bra, undantaget i de brantaste partierna där kadens gick ner under 70 för att inte dra på för mycket mjölksyra. Tävlingshjulen var inte snabbare än mina kanttrådshjul, men en ryggsäck med 2,5 kg böcker gjorde mig nästan 20 s långsammare! Nu burrar benen lagom skönt och jag börjar på allvar fundera om Haute Route inte är en lagom utmaning för en skåning. 19 berg på 7 dagar, från Genève till Nice kan väl inte vara allt för tufft. Bara 247 gånger uppför Lotta på en vecka…