Sjukt snabba skor!

IMG_5860

Äntligen har vinterskor, vinterjacka och vintertights packats ner och gömts i garagets mörkaste vrå. Det är dags för benen att titta fram och cykelbrännan att byggas upp. Fjolårets brunbrända armar och ben har sedan länge återgått till sitt ursprungliga tillstånd. Med fårsax och rakhyvel kan jag lätt få ett halvkilo att försvinna…

Snart ska det tävlas igen. Både Cyclecamp och förra helgens drabbning i Helsingör gav positiva signaler att det nog har hänt något med trycket i pedalerna under vintern. Men det är först efter nästa helg vid Örestadsloppet som det är dags att bekänna färg. Var det egentligen möjligt att ersätta Mallorca med Tour of Sufferlandria? Oavsett vilket så har jag i alla fall ett par sjukt snabba skor!

I morgon är det nyårsafton (igen)

De senaste tre månaderna har det varit nyårsafton två gånger. Den första gången inföll den 19 november när jag drog igång träningen inför cykelsäsongen 2013. Nästa tillfälle var den officiella nyårsaftonen när 2012 blev 2013 och själva nyåret cyklades in dagen efter tillsammans med farsan och Anna. Nu är det dags igen. Imorgon hålls den 68:e upplagan av Omloop het Nieuwsblad och passande nog dök denna app upp. Startlistor, förhandstips, kartor, liverapportering, resultat mm!
flandersclassic

Jag och min far

G0060078
Jag, farsan och frun  på väg nerför en skånsk vindpinad allé.

Nyårsdagen inleddes med en cykeltur. Farsan som nyss fått hem sin nya MTB bjöds på leriga traktorstigar och böljande terräng i Kävlinge med omnejd. Frun, som hitintills inte trott att vintercykling var hennes grej, hängde också med. Att farsan skulle med ut på en cykeltur har förr varit allt annat än självklart. Träning har inte varit riktigt hans grej och jag var något orolig när han inför Vätternrundan 2011 tyckte att hus- och trädgårdsarbete gav vad han behövde för att ta sig runt sjön. En och annan tvåmilsrunda på Söderslätt blev det också. I Hästholmen, med 250 km kvar, funderar han på att bryta. Men, precis så sega som gubbar ska vara, trampar han vidare och når Motala efter 16,5 timmar. 257622_209571269078401_7740834_o
Farsan efter målgång på Vätternrundan 2011.

Av någon konstig anledning blev Vätternrundan ett startskott för farsan att komma igång med träningen ordentligt. Han började cykla med Höllvikens CK och blev sedan ledare för “lugna gruppen” tillsammans med cykelkompisen Valle. Sedan har det bl.a cyklats Halvvättern, Malmö Velo Classic och Höllvikens CK:s klubbmästerskap i höstas. Nu kan vi dessutom träna tillsammans – jag och min far!

Var jag bättre förr?

20121211_101735
För 17 (!) år sedan var jag en Atletofficer av 2:a graden. Hängde på gym tre gånger i veckan och sprang en hel del. Styrka, kondition och uthållighet var ledorden.

Nu
100 kg i bänkpress Kan knappt öppna en burk
10 km löpning på 40 min Fixar inte ens 1 km i den farten
16 chins I-formad överkropp

Och andra sidan…

Då kommenterade jag 2 h på cykeln med ”Usch vilket långpass. Fick ont. Cyklade alldeles för långt!” Nu har jag ingen aning om vad som ska få mig att sluta!

Chasseur de Cols

Jag är lite smått förtjust i Morvelo och deras cykelkläder. Ett helt gäng av T-shirtarna och en och annan cykeltröja i min garderob kommer från dem och i dagarna släpptes delar av 2013-års kollektion. Deras Molteni-inspirerade ”Chasseur de Cols” kläder måste jag cykla i nästa år. Även om jag inte är en bergspassjagare av rang så drömmer jag om Galibier, Tourmalet och de andra giganterna…

Influensa i stället för intervaller

sick-duck

I måndags var det dags att sparka igång träningen inför 2013. Tanken var att öppna hårt med ett block av träning i VO2max-intensitet. Men i stället för 5 x 4 min i garaget blev det en heldag i sängen då influensan slog till ordentligt natten mot måndagen. Körde ett bra styrkepass i garaget på söndagskvällen och softade till James Bond innan läggdags. Tänkte på morgondagen och funderade över om det skulle bli trainer eller rullar. Sufferfest eller musik. Två timmar senare börjar helvetet och inom ett halvt dygn är nästan hela familjen utslagen. Vanligtvis är vi fantastiskt friska, men hösten 2012 har inte varit snäll mot oss. Kan inte göra annat än att hoppas på ett bättre 2013. Träningen får helt enkelt dra igång på måndag i stället. Behöver några dagar med mjukträning efter att varit golvad av elaka virus.

New York nästa!

Sitter äntligen på tåget på väg över sundet till Kastrup för att flyga vidare till New York. Många saker har motarbetat oss och efter att tvekat in i det sista känns det fantastiskt skönt att ha fattat ett beslut och gett oss av. Marathonet kommer att genomföras och vi ska springa. New York verkar göra ett fantastiskt arbete med att röja upp efter Sandy. Återkommer på andra sidan Atlanten.