Äntligen!

Idag kl. 14:06:40 startade min resa mot Nice. Inte för att jag kommit mycket närmare målet då dagen endast bjöd på en prolog över 9 km längs med Genevesjön. Kroppen känns ganska konstig. Det finns en otålighet i att få komma igång och uppleva loppet som jag så länge tränat för och tänkt på. Just nu är jag i min bästa form sedan 1998, året då jag körde triathlon som en kung. Jag är starkare än någonsin på cykeln, jag har hållit mig frisk i minst ett halvår och jag har sovit mer än jag brukar. Sedan Coach Jake tog över har jag lyckats pressa upp min tröskeleffekt med 30 W. Med andra ord. Jag är precis så bra som jag kan vara – här och nu! Oavsett hur jag presterar i förhållande till andra så är det inte mycket jag hade kunnat göra annorlunda. Därför ser jag med tillförsikt och nyfikenhet framemot den kommande veckan.

Referat

Uppvärmningsmöjligheterna i centrala Geneve är ganska begränsade, om man inte tagit med sig sin egen trainer, vilket en medtävlande i husbil gjort. Det fanns också ett gäng med struthjälm, något som kanske inte gör något för totalen. Men, går man för etappseger så finns det inget att spara på. Vi släpptes iväg med 20 s mellanrum från en fin startramp. Cyklingen gick bra. I sedvanlig iver startade jag lite väl hårt och fick betala lite för det i motvinden efter vändpunkten. Cyklade dock om tre medtävlande.

Nummerlappsutdelning mm tog bara 1 h…

Schysst lagbil!

Peter och John från Klubben Cyklisten gör mig sällskap i veckan. Totalt är vi 13 svenskar.

Heja Sverige!

Emma Pooley tar en kaffe

Cykelväskan får åka lastbil till Nice.

Resultat efter prologen:

Den officiella resultatlistan hittar du här.

Morgondagen…

Etapp 1 är ingen mjukstart, undantaget de första 25 km som vi kör tillsammans. Dagens första berg – Col de la Colombier – tar oss upp till 1600 m höjd och får oss att bekänna färg tidigt. Själv ska jag hålla igen lite är det tänkt…