I solsken är livet betydligt enklare

Etapp 4 är verkligen legendarisk. Alpe d’Huez är en klättring som jag alltid velat köra, speciellt då den är så bekant för alla som någon gång följt Tour de France. Igår körde vi upp via en baksida, men idag var det originalet från Bourg d’Oisans som gällde. Ett individuellt tempolopp på 15 km och 1100 höjdmeter. Pantani ska visst ha cyklat upp på under 38 min, dock inte helt fri från otillåtna hjälpmedel…

Referat

Efter gårdagens etapp var jag ett vrak. Benen värkte och viljan att lida på cykel var obefintlig. Efter pepp från släkt och vänner, pratat med familjen och konstaterat att jag trots allt flyttat mig uppåt i resultatlista vaknade jag på betydligt bättre humör. Solen sken och utsikten från hotellrummet är bedårande. Med start först strax innan 12 fanns det gott om tid att ta det lugnt och till och med ge cykeln lite kärlek.

Jag hade också ett samtal med Coach Jake igår och han gav mig värdefulla råd hur jag skulle tackla etappen. Igår var jag helt utpumpad, både fysiskt och mentalt. Därför skulle jag ta tempoetappen som en vilodag i syfte att kunna komma tillbaka och ta igen det jag förlorar idag genom att undvika genomklappningar på kommande etapper. Eftersom Jake trots allt medverkat till att det går så här bra så väljer jag att lita på hans ord. Så med sikte på 300 W drog jag iväg. Kom i mål en timme senare med ett snitt på 302 W och ben som fortfarande kunde cykla. Visst förlorade jag en del tid, men samtidigt känner jag mig ganska fräsch just nu. Förhoppningsvis ett val som lönar sig när vi drar vidare.

Resultat efter etapp 4:

Den officiella resultatlistan hittar du här.

Morgondagen…

Etapp 5 är lång. 187 km. Klättringarna är beskedliga även om Col de Parquetout bjuder på 10 % under 6 km. Viktigast i morgon är dock att hitta en fin grupp att köra de sista 110 km med då vi håller oss borta från bergen. En bra klunga här kan vara riktigt värdefullt.